74 procent vill kunna välja vårdcentral fritt

Gränslös vård i Tornedalen:

74 procent vill kunna välja vårdcentral fritt 

Fler än sju av tio boende i Haparanda vill själva kunna välja om de vill besöka en vårdcentral på svenska eller finska sidan. Det visar en enkät som gjorts i gränsstäden.

- Vi kommer att modifiera enkäten och gå ut med samma förfrågan i hela Tornedalsområdet, berättar Maria Jansson, projektledare.

Enkäten ligger ute på vårdcentraler och distriktssköterskemottagningar i Övertorneå, Pello, Ylitornio, Pajala, Muonio, Kolari och Enontekiö.Av 200 utlämnade enkäter i Haparanda besvarades 148. Svarsfrekvensen var således hög. Av de som svarat vill 74 procent själva kunna välja vård på den svenska eller finska sidan av gränsen.

Resultatet på finska sidan, i Torneå, var likvärdigt. Det som skilde sig åt var att finländarna vill ha vård på sitt modersmål.

Egen taxa i Tornedalenkommer att diskuteras 

Fritt vårdval kräver en översyn av lagar, förordningar och ersättningar mellan Finland och Sverige.

Redan i dag finns en samverkan mellan orter på den svenska och finska sidan beträffande joursamverkan, ambulanstransporter och läkarbesök.

- Statistiken i dag visar att de gränsöverskridande besöken är ungefär lika på både den svenska och finska sidan, berättar Maria Jansson, projektledare.

I projektet Gränslös vård kommer en arbetsgrupp att jämföra hur avgiftssystemen ser ut i respektive land. Målet är att ta fram ett förslag på en speciell Tornedalstaxa. Ambitionen är också att få till stånd ett möte mellan svenska Försäkringskassan och finska motsvarigheten, Kela, för att diskutera de hinder som upptäckts. I dag finns olika tolkningar av lagar och regler.

I dag råder väsentliga skillnader mellan länderna inom vissa områden. Ett sådant exempel är ambulanstransporterna som i Finland sköts av privata bolag. På den finska sidan saknas också systemet med bårtaxi.

Samverkan mellan larmcentraler- närmaste enheten rycker ut 

Vid olyckshändelser eller katastrofsituationer finns en praxis i Tornedalen att närmaste räddningstjänst rycker ut, oavsett nationstillhörighet.

- Vi har en samordning mellan larmfunktionerna i respektive land men de fungerar inte optimalt. Därför kommer svenska SOS Alarm och finska motsvarigheten Häke att mötas i april för att diskutera hur rutinerna kan förbättras ytterligare, säger Maria Jansson, projektledare.

Arbetssätten mellan länderna skiljer sig också en del åt.

- I Norrbotten har vi exempelvis MobMed som kan användas i ambulans eller i patientens hem.

Ambulanspersonalen kan med hjälp av systemet larma valfritt sjukhus i länet och följa patientens tillstånd som puls, blodstryck, syremättnad och EKG direkt på en dataskärm.

I Finland är systemet ett annat. Därför kan inte ambulanserna koppla upp sig över nationsgränsen. En lösning är att installera RAKEL i Norrbotten som bygger på europeisk standard och som då skulle kunna kommunicera med det finska systemet Virve.  

Samverkan garanterar kompetent personal 

Personalrekrytering är ett av de stora problemen i glesbygd.

- Vid sjukdom eller semestrar kan det vara svårt att få tag i kompetent personal inom vissa områden, exempelvis röntgen, förklarar Maria Jansson, projektledare.

Genom samverkan mellan svenska och finska vårdcentraler ska detta problem elimineras.

Därför planeras en samverkan mellan Pajala, Kolari och Muonio. Ett aktuellt område är att skicka röntgenbilder elektroniskt.

I dag bränns röntgenbilder på cd-skivor och skickas med patienten.

Erfarenhetsutbyte mellanländernas vårdcentraler 

Vårdpersonal från Sverige och Finland ska ”Hospitera”, det vill säga praktisera, vid varandras vårdcentraler på respektive sida av gränsen. Detta för att lära sig hur det arbetas i Finland och Sverige. En form av planerat kultur- och erfarenhetsutbyte.

- Det är också viktigt att lära av varandras rutiner för att få ett fungerande samarbete över gränsen, säger Maria Jansson, projektledare.

I hospiteringen ingår också att ta del av respektive lands lagar och regler.

Finländarna vill ha engelskasom gemensamt vårdspråk 

En av arbetsgrupperna har som uppgift att ta fram en gemensam utbildning i medicinsk terminologi.  De flesta vill ha utbildningen på svenska eller engelska.

Lite överraskande är att många i Finland föreslår engelska.

- Det beror på att turistindustrin är så stor på den finska sidan med många internationella besökare, berättar Maria Jansson.  

Överbryggande teknik 

För att kunna samarbeta effektivt krävs tillgång till patientinformation. Detta är en av de kluriga frågorna att hitta en bra lösning på. Inte minst av sekretesskäl.

Därför har varje enskild arbetsgrupp fått i uppgift att kartlägga och ta fram en egen prioriteringslista över var de största behoven finns.

- Det kan handla om allt från hur man utväxlar röntgenbilder och laboratorietester till patientjournaler, läkemedelslistor till EKG, berättar Jansson.

Tester att skicka röntgenbilder elektroniskt kommer att göras.

- Likaså diskuteras hur vi kan skapa så kallade titthål så att finsk vårdpersonal får tillgång till de viktigaste patientuppgifterna om svenska vårdtagare i vårt vårdadministrativa system, VAS och vice versa.- I första hand kommer en Finsk läkare att ha läsrättighet till den svenska journalen och en svensk läkare att ha läsrättighet till finsk journal. Patienten måste ge sitt medgivande för att de ska få läsa journalen. Detta test är beräknat att påbörjas i mars. Testpiloter blir en läkare från Pello och en läkare från Övertorneå. Alla detaljer är inte riktigt klara ännu.  

Dela med andra:

  • Digg
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • Twitter
  • E-post

- Tidigare hade vi all kommunikation på papper. Det krävde inte bara mer arbete, vi fick också vänta på uppgifterna. Med VAS får vi direkt nödvändig information vilket gör både läkare och vårdtagare till vinnare.

Kjell Larsson, läkare och delägare av Läkarhuset Björnen i Piteå.

Fakta om e-hälsa

Visa alla inlägg under Fakta om e-hälsa

Prenumerera på Fakta om e-hälsa via RSS

Evenemang

Visa alla inlägg under Evenemang

Prenumerera på Evenemang via RSS