Åldrande befolkning är ett tecken på framgång

- Norrbotten har mycket att erbjuda, även till ett så tekniskt framstående land som Japan, säger landstingsrådet Agneta Granström som just nu besöker Tokyo, inbjuden av Vinnova att delta i ”Japan-Sweden Conference on Challenges and Opportunities in Aging Society”. 

 
Landstingsrådet Agneta Granström och Hiroko Akiyama, professor i
gerontologi vid University of Tokyo, diskuterar samarbetsmöjligheter
under en konferenspaus

 Under tre dagar diskuteras olika aspekter på de för Sverige och Japan gemensamma problemen med en allt snabbare ökande antal äldre i befolkningen. Den svenska delegationen innehåller, förutom den norrbottniska representationen, deltagare från universiteten i Uppsala och Lund samt Chalmers och Karolinska institutet. 

Sverige och Japan har, tidigare än många andra länder, sett hur befolkningen lever längre än någonsin tidigare. Det är naturligtvis en framgång, sa den svenske ambassadören Stefan Noreén i sin inledningshälsning till konferensen. Ett samhälle där allt fler blir allt äldre är ju i grunden beviset på ett lyckat samhällsbygge. 

Viktigt att få åldras med värdighet 
Granström håller med om att den åldrande befolkningen alltför ofta beskrivs enbart som ett problem:  

- Vi måste anpassa välfärdssystemen, och det innebär att våra ansträngda resurser kanske måste fördelas annorlunda, javisst. Men låt oss se det som utmaningar, inte omöjliga hinder. Dessutom måste vi se båda sidor av utmaningen. Hur kan vi göra den framtida äldreomsorgen mer kostnadseffektiv och samtidigt erbjuda en värdig ålderdom med hög livskvalitet? 

Norbottnisk e-hälsa del av lösningen 
En viktig del i verksamhetsutvecklingen inom omsorg, hälso- och sjukvård är införandet av ny teknik i det dagliga arbetet. Det är ett av uppdragen för den nystartade centrumbildningen inom e-hälsa vid Luleå universitet, där landstinget är en av initiativtagarna. Här finns forskning och en rad projekt för att använda ny och gammal teknik som stöd för samverkan mellan vårdgivare, brukare/patient och närstående, konsultation och kommunikation på distans, tillgänglighet till vårdinformation för patient och medborgare och olika slag av kognitiva- och livsstilsprogram. 

En stor del av den japanska användningen av e-hälsa är starkt knuten till enskilda användare eller till enskilda sjukhus. Utvecklingen av nya produkter och tjänster får inte enbart styras av marknad och efterfrågan, menar landstingsrådet: 

- Jag tror att många av våra lösningar, behovsstyrda och framtagna i nära samarbete med användarna, kommer att vara väldigt intressanta för den japanska äldreomsorgen. Inte minst är vår kunskap om distansöverbryggande teknik högintressant för ett tättbefolkat land där kommunikationerna många gånger kan vara mer tidskrävande än hos oss i Norrbotten, avslutar Granström.  

Det är ett viktigt steg för patientsäkerheten att medicinsk information om en patient ska finnas tillgänglig om personen behöver vård i ett annat EU-land.

Göran Hägglund, socialminister